Onsdag.

Herregud, sen jag skrev sist har jag hunnit med att bocka av en massa saker på LISTAN!

Träffa Samantha (!!!!)
Åka till Liseberg
Åka den läskigaste karusellen på Liseberg (Oh yes. I did them all.... Hmm, ordval.)
Gå på zoo
Äta thaimat (Idag med mamma faktiskt! Mums.)
Äta något jag aldrig ätit förut (Sjötunga. Det var gott.)
Träna regelbundet (Friskiskortet i hand!)
Börja månadsspara (Måste ju kunna åka utomlands!)
Fixa fler 360-spel (Med tanke på att vi har gratis Internet så...Ja.)

Wow.

Träningsläger..

Nemo lär sig att spela död :)
(Notera att detta är efter ca 3 minuters träning!)


Nemo 1 år!

Just ja, vi hade ju barnkalas här för ett tag sen. Nemo fyllde 1 år! Helt sjukt hur snabbt tiden går.

Ni ser ju lite av lägenheten i bakgrunden (vet att jag lovat bilder men det kommer....snart. Kanske.)

 

 

 

 


Min skatteåterbäring (10 000) är redan slut.

Fasiken.

Nej nej nej.

Nej nu blev det lite dyster stämning här i bloggen.
Så kan vi ju inte ha det.

Kanske kan liva upp den genom att berätta vad jag sa i sömnen här för ett tag sen.
För er som inte vet så pratar jag i sömnen i princip VARJE natt. Något Mattis så snällt får stå ut med.
Det tråkiga är att han nästan aldrig minns vad jag säger där mitt i natten. Men så en kväll när jag däckat lite tidigare pga jobb (förvånade?) så satt han vid datorn och jag började pladdra som vanligt, MEN han skrev ner vad jag sa.


"oj ....oj..... bilar... troll oj....oj.. bilar, troll, överkörd... död."


Jag är konstig.

Serious mode.

Sjukt hur man kan växla i sin personlighet, vet inte riktigt vart jag är längre. Jag vill vara mig, jag, bara så. Men jag växlar till robot mode så fort jag är på väg till jobbet, helt sjukt. Ogillar starkt mitt jobb för tillfället. Har haft kul, träffar mycket trevligt folk där. Har varit skönt att få in en fot någonstans i en ny stad. Men jag mår inte bra av det. It turns me into a robot. Välkommen hej hallå, men så trevligt, tack tack tack så mycket och det fixar vi såklart, tack för att du ringde kan jag hjälpa med nåt mer ha en bra dag adjö goddag tack ska du haaaa.
Har inte haft sån här ångest över ett jobb sen jag jobbade på Resultat i Härnösand för typ 4 år sedan. Det är de här satikens telefonjobben alltså, det är inte min grej. Jag är ingen säljare. Nu sitter jag inte på sälj men pga de krav höjs från dag till dag känner jag mig som en. Uscha.
Men vad ska man då göra? Jag har ingen A-kassa och ett nytt jobb är inte på tal mitt i sommaren med tanke på att jag bara kan jobba heltid fram till augusti, september på sin höjd. Kämpa, kämpa, kämpa.

Fasiken. Har ångest. Fasiken igen, jag hatar ångest. Måste vara det sämsta som finns. MEN. Kan ju alltid vända på det och tänka att jag snart får veta om jag kommer in på min skola eller inte, jag har äntligen tagit mig bort från hålan och har mamma i närheten och bor med världens bästa pojkvän. Jag har det riktigt bra här nere även om det här inlägget är lite väl pessimistiskt.

Man vill liksom bara ut, se världen, skratta, göra roliga saker dygnet runt. Jag önskar jag var 5 år igen när livet liksom gick ut på att leka. I värsta fall att brorsan avrättat favoritbarbiedockan liksom. Men det är väl det här som följer med i bli-vuxen-paketet? Jag ser fram emot hus, barn, volvo, allt sånt. Men inte nu. Kanske om 30 år, men inte nu. Vägrar ligga för döden och tänka att jag inte uppnått något med mitt liv. Fasiken vad sentimental jag börjar bli nu. För det roliga var när jag gick ut gymnasiet sa jag att jag tänkte plugga till vad som helst så länge det gav mig mycket pengar. Snacka om naivt. Jag vill bli något stort, jag vill göra något jag älskar. Jag vill att folk ska se upp till mig, tänka att jag var en av de som kom någonstans i livet. Jag vill inte vara en av de som blev kvar. Hell no. Jag tänker inte ha jobb-ångest i mitt vuxna liv. För jag är inte vuxen än, bara nåt halvdant fake-vuxen version av mitt gamla jag.

Oh god, trodde aldrig jag skulle längta såhär efter att få börja plugga.


Tisdag

Har haft 4-dagars ledigt nu och har sjuk ångest inför jobbet idag. Är sjukt less faktiskt. Får se om jag orkar jobba
hela sommaren.. Men men! Man måste ju ha pengar för att överleva.

Igår var jag och Mattan i Gbg och handlade lite till lägenheten! Och idag ska jag till tandläkaren och sen till jobbet. Mattan slutar halv 3 och jag börjar 3. Uscha.

Men till saken. Igår började min DETOX! Jag ska köra en detoxperiod nu hade jag tänkt. Man dricker en kroppsrenande dryck i 20 dagar som ska rensa ut allt äckelpäckel man har i kroppen. Fast jag tänkte köra 10 dagar nu och 10 dagar efter midsommar. Jag menar, det lär inte vara någon idé under midsommarhelgen om jag nu ska åka hem. Har inte bestämt mig riktigt. Mattan jobbar hela midsommar så det blir lite tråkigt.

Just ja, nu under en vecka typ så får jag inte äta kött, pasta, ris, potatis, socker, mjöl eller mjölkprodukter.
Vi får se hur det går.


.....

 

Lugn. Vi har bara klippt honom.


Mattan...

Mattan är riktigt bra på inredning och såna saker. Han blir lite av en perfektionist när han ska fixa här hemma. Det är ju bra! Men ibland blir det för mycket.

Vi har precis tapetserat klart i hallen och Mattis har hängt upp en tavla ovanför byrån där.
Plötsligt står han i vardagsrummet och kollar på tavlan med besvärad blick. Notera att klockan är 22.00.

Mattis: Alltså, den där tavlan hänger alldeles för högt upp.
Jag: Mm, det har du rätt i. Vi får fixa det imorgon.

(Mattan tittar fortfarande på tavlan, tills han går och spikar upp den en cm längre ner)

Mattis: Skönt. Nu slipper jag sova med en klump i magen.
Jag: ...?
Mattis: Ja alltså jag mådde seriöst dåligt av det där.

Var bara lugna!


Jag och Mattan har det skitbra här borta. Vi börjar nästan bli normala.



Btw. Visst börjar mitt hår bli långt?
Det är bra. Jag saknar mitt långa hår.

Monstret.

Vad är Nemo rädd för tror ni?

 

Rätt svar: Dammsugaren såklart. Hemskheter.

 

Hehe. Inbakad.


RSS 2.0